SixDays.se

Jag bryr mig inte om Haiti. Jag kommer inte att skänka pengar till Haiti. Jag vill inte ha hit en massa haitier.

Varför? Det är ändå rätt simpelt. Det handlar om ekonomi.

Sverige är det land i världen med högst skatt. Rent krasst kan man tala om att det inte längre handlar om att betala skatt, utan om hur mycket man skall få tillbaka som ett bidrag vi kallar “lön”. Men inte ens det får vi ha ifred.

Sverige är ett rikt land, samtidigt är Sverige i stor ekonomisk kris. Motsägelserna finns alltid där. Den enda konstanten är att oavsett hur bra eller dåligt det går eller hur mycket pengar vi har, ska vara generösa och solidariska. Det är som en osynlig de facto lag där den som inte lättar på plånboken ska skam- och skuldbeläggas och stämplas som snål och rasist.

Vi ska donera pengar till ändamålet. Företag vars affärside är att erbjuda infrastruktur skall åthutas för att de tar ut sedvanlig trafikavgift. Fy! Samtidigt tjänar Bengt Westerberg, VD för Röda Korset 70.000 kronor i månaden.

Hur många kronor donerar han tro?

När det gäller Haiti så har jag aldrig varit där, jag känner ingen där och planerar inte att besöka stället. Jag känner ingen där och har lika mycket medlidande med Haitierna som med folket i rucklena på den Estniska landsbygden.

Men gör det mig till ett snålt svin?

Som vanligt när det sker katastrofer så kommer Sverige av ren solidaritet öppna armarna för ett överskott av flyende Haitier, helt utan någon form av ekonomisk eftertänksamhet eller det faktum att integrationen i sverige redan har gått käpprätt åt helvete.

Gissningsvis kommer notan att hamna hos pensionärerna och de sjukskrivna som skall tvingas ut i arbete. Asylsökande eller personer med permanent uppehållstillstånd omfattas dock inte av något krav på arbete utan kan inkassera bidrag och sedan pension utan att arbeta en enda dag.

Samtidigt sitter politikerna och undrar varför SverigeDemokraternas väljarbas hela tiden ökar och i ren desperation kommer man med påståenden att när valet verkligen sker kommer folk att ha glömt bort alla dumheter de gjort och återigen räta in sig i de politiska leden.

Vi får väl se.

Facebook har av någon outgrundlig anledning valt att radera Carl-Johan Rehbinders konto från Facebook, man har även raderat CJ’s fru, Jennie’s konto.

Frågan är varför? Är det för att Calle är en av de främsta i sverige inom Tantrisk sex? Att han troligen kommer att kandidera till riksdagen för Piratpartiet (detta avgörs i piratpartiets interna val), eller är det något annat som ligger bakom.

Carl-Johan är väldigt sexliberal och kritisk till ex. den svenska sexlagstiftningen. Kan detta vara boven?

Man skulle kunna kalla detta för ett lyxproblem. jag kan leva utan Facebook. Och det är inte en mänsklig rättighet att vara medlem på Facebook. Nej, det är sant. Men i och med att Facebook har byggt upp en verksamhet på att miljoner människor bygger upp en stor del av sitt sociala nätverk genom Facebook, så är det förstås alldeles oerhört att de kan stänga av någon från sitt nätverk utan förvarning, utan förklaring, utan någon anledning.

[...]

Det hela skulle kunna utvecklas till ett sluttande plan, där jag plötsligt blir avstängd från min blogg (jag litar fortfarande på WordPress, dock), och sen blir jag avstängd från Internet helt och hållet. Utan förklaring, utan förvarning. Sen kanske jag blir utestängd från alla slags bankkonton. Det skulle ju kunna vara så att jag har nån gammal betalningsanmärkning som ligger och skräpar (tänk bara på alla SMS-lån och obetalda P-böter), men jag får ingen förklaring från bankerna annat än att de har gjort en kreditupplysning, och baserat på detta ger de mig avslag.

Eller så förklarar de inte alls. Bankerna är ju privata företag, och får förstås välja själva vilka de vill ha som kunder. Och vad det innebär för en normal människa idag, att inte ha ett konto, inga kort, inga transfereringsmöjligheter – det kan vem som helst räkna ut. Plötsligt är jag inte längre en fullvärdig medborgare. Allt på grund av godtyckliga bedömningar av privata intressen. Detta är en fullt möjlig utveckling, och det är en diskussion som bör tas innan det är för sent.

Jag kan inte annat än hålla med, det är en oroande utveckling. Enskilda företag inom en nisch som för bara några år sen ansågs mest flamsig av många har idag fått en allt större makt över folks tillgång till kontakter och information. Syns du inte, finns du inte etc.

Frågan kvarstår: varför har kontona raderats? En ren gissning är att en meningsmotståndare har anmält kontot på oklara eller helt falska grunder och att Facebook sedan agerat på ett sätt som är oförsvarbart.

Ingen varning. Ingenting. Bara *poff* och borta.

CJ Rehbinder/TantraBlog – Raderad från Facebook